Har gått ganska bra på praktiken idag, mina arbeten har blivit skit bra i alla fall. Mycket att göra bara, helt slut när jag kom hem.

Blev ju inte riktigt som planerat idag, ibland blir det bara fel. Men jag är uppväxt med att ärlighet varar längst och därför vill jag inte vara oärlig med mina kännslor. Man kan bara göra så gott man kan..

Efter omständigheterna fick det i alla fall bli en pizza med Theresa, vi som skulle haft sushi, men nej dom hade semesterstängt. Sen köpte vi en JÄTTEpåse med godis på Bogartz. Åt väl ca 10 bitar var sen ville vi inte ha mer haha!
Blev en massa gott snack i min soffa som vanligt och barndomsminnen. Vi skulle också göra om oss lite tänkte vi så vi byte sida på luggen, haha oj så radikalt gjort av oss! Vi är allt för patetiska ibland, haha! Sen blev det strömavbrott också, och jag famlade i mörkret och var säker på att jag hade en mörk gestalt framför mig när ljuset plöttsligt tänds igen och Theresa vilker sig av skratt. Då inser jag att jag står där mitt i rummet helt själv och viftar med armarna medans jag pratar i telefon, haha! Så jäkla hopplös!
Sen körde jag hem stompan eftersom vi båda har saker att uträtta imorgonbitti :) Hon ska på hockey och jag ska baka en cheescake till min gravida syster <3

Jaha, och gör hjärtat en volt i bröstet igen. Theresa pratar med mig men jag hör inte ett ljud av vad hon säger. Helt instängd i vad som sker. Vilken klump i magen.. varför släpper inte det? varför ska jag behöva lida? Jag gör allt för att allt ska bli bra, men så får man ett slag i ryggen..

I guess life do sucks and then you will die, after all..