Free like a bird!
Näväl. Kom in till min doktor som undersökte läkningsprocessen i min näsa efter att vi etsat blodkärlen. Såg tyvär inte så positivt. Men vad hade jag förväntat mig? det är mig vi pratar om.
Så hon bad mig göra lite olika saker vilket resulterade i, ja kan ni gissa? TADAAA näsblod IGEN! Vem kunde tro det va? FUCK! så hon fick suga upp blodet med en slang (såg ut som det gör när man fettsuger, man kunde se allt blod i slangen) från min stackars lilla näsa. Sen fick jag sitta med blodstillande vadd i nosen i några minuter. Rebecka den stackaren var med mig och fick tyvär se allt. Men nu är hon härdad om det skulle hända igen när vi är ute på äventyr, haha! Men tyvär fick jag även gå hem med vadderad nos IGEN så blev ingen lunch hos Jonas, jag kände helt enkelt inte för att sitta där och se retard ut på en resturang. Så istället körde vi till Rebeckas lägenhet och hämtade lite post osv. sen tillbaka till Ängelholm för att beställa nytt pass till Rebecka så hon är redo inför Norge och sen våra kommande äventyr. Efter det åkte vi till Ica Maxi (Rebeckas jobb) för att hon skulle säga upp sitt vikariat. Hon slutar också 31 mars precis som mig. Helt perfekt! Så i April bär det av!
Efter det körde vi hem till Rebeckas mamma där vi passade hennes lilla syster, fikade och kollade resor till halv tio ikväll.
Fantastiskt att äntligen kunna vara ute och röra på sig igen. Blir väldigt trött och lite yr emellanåt. Man känner av att man fortfarande är lite mör i kroppen. Men det försvinner ganska fort bakom all lycka man känner för att äntligen kunna vara ute. Bara få ta sin bil och köra till Mc Donalds är helt otroligt! tänk hur sällan man värdesätter den friheten man har varje dag. Friheten att välja vad man vill göra, när och hur man vill göra det. Tycker alla borde tänka på det lite mer när man vaknar på morgonen. Alla har inte den möjligheten. Vissa är sängbundna i hela deras liv..
Ja, klockan är mycket och jag borde somna nu så jag kanske till och med kan jobba lite imorgon. Vem vet?
Sov gott mina kära vänner!
Bild från firandet av Rebeckas 18 års dag. September 2009.
Är så glad att jag har en alldeles egen Rebecka Tungard <3
Vad hände?
Försöker som sagt lära mig lite om bloggdesign själv. Inte för jag vill hålla på med det, mest för att jag vill kunna styra min egen blogg utan hjälp hela tiden. Och rätt var det var så fastnade jag i mina gamla inlägg. Läste från min bloggs begynnelse år 2007 och fram till nu ungefär. Så många år, så många förändringar. Kunde inte hjälpa att fälla en tår när jag läste. År 2007, nog min lyckligaste år. Trivdes kanon i skolan, nya vänner, en helt ny värd inom frisör, en ny kärlek större än något annat, en hel och underbar familj..Inte mycket kvar av det idag..
Fick en obehaglig känsla när jag läste. För jag vet inte vem jag är längre. Det gick så fort alltihop och nu står jag här, och jag känner inte mig själv längre..vet inte riktigt hur jag ska tolka min känsla. Vilse..?
2007 - När livet lekte
Sunday, bloody sunday
Vaknade av näsblod. Mindre kul. Men det var bara lite så var lugnt. Fattar inte att det aldrig tar slut här? Ska bli skönt att gå på återbesök hos läkaren i veckan så man kan få lite svar på sina frågor.
Syrran hämtade mig imorse och vi åkte till mormor och morfar på lite fika. Mysigt att komma ut ur boet och faktiskt göra något och få umgås med människor igen. Börjar bli lite rastlös nu när förkylningen är på väg bort. Men måste fortfarande ta det lugnt så att jag inte kör på för hårt för fort..
Hoppas i alla fall kunna börja jobba igen på tisdag. Det är det enda positiva med att jag inte kom iväg till Thailand. Nu kan jag jobba ihop ännu mer pengar istället för att göra av med dem..
Hittade en bild på mig från April (2010) när jag var på Mallorca och hälsade på Anders.
Medan han och Marcus jobbade så var jag och Sofia i Palma och lekte "lyxfruar". Med andra ord lunchade och shoppade. Mysigt var det..men också helt fel..så blir det ibland här i livet. Man borde lita mer på magkänslan när det gäller kärlek..
Anders och Marcus "trädgård"
Bloggen
Framtidsplaner
Jag tänker Norge, jag tänker Oslo..
Jag ser mig i ett kollektivboende tillsammans med min vännina Rebecka. Vi hittar oss något jobb som känns behagligt och spännande. Vi bor och jobbar i Oslo tills vi känner att vi fått upp en bra resekassa. Eller helt enkelt så länge vi trivs där.
Jag är lyrisk, jag vill bara komma igång och söka jobb och boende nu på en gång. Är det någon som vet något kanske så hör gärna av er! Vi kommer flytta i April. Men vi kommer att åka dit i februari för att lämna ut CV etc. Vi ska få bo hos min otroligt snälla vän Carro när vi är på besök.
Detta gör mig så otroligt glad just nu. Jag är en människa som behöver framtidsplaner att se fram emot för att orka med vardagen.
För övrigt är det fredagskväll och jag ligger hemma i sängen. Fortfarande sjuk med andra ord..
Blogg test
Så tänkte prova en sak. Kan inte alla som varit inne och läst detta skriva en liten text som komentar under detta inlägg så jag kan se vilka ni är?
Trevlig kväll allihopa. Min suger..
Sorgens besked
Jag fick inte åka iväg för läkarna, de ansåg att det var att ta en stor risk. Lika bra att lyssna på dem för en gångs skull. Som tur var ordnade Therese i sista sekunden så hennes pojkvän kunde få följa med istället. Fantastiskt bra. Känns skönt att jag vet nu att hon kommer iväg och att han är med henne så att hon är trygg och får en bra resa.
Jag får väl helt enkelt försöka hålla känslorna i styr. Rida ut den här sjukdomen och pencilinkuren på 10 dagar. Så kan jag förhoppningsvis köpa mig en ny resa igen när jag är frisk. Det som känns så tråkigt är att jag hade verkligen sett fram emot detta. Och att få göra det ihop med Therese som fyller 20 år på lördag.
Men det är ju så livet är, allt kan hända. Vissa saker man man bara inte styra. Och denna gången ville helt enkelt inte mitt öde ha mig nere i Thailand. Jag undrar varför? varför var det inte min tur nu?
Jaja..så är läget nu i alla fall. SKIT!
En helt horribel vecka, och värre blir det..
Så självfallet var det ju min tur att bli sjuk nu. NU av alla gånger på dessa 20 åren jag har haft tid att bli sjuk.
Började redan förra tisdagen med att jag vaknade upp med lätt nackspärr. Så sa pappa att jag kanske hade en förkylning igång. Ah snack tänkte jag och smorde in nacken med lite tigerbalsam innan jag la mig. Men mycket riktigt så vaknade jag upp dagen efter och mådde inte någon vidare. Men gick och jobbade ändå. På kvällen mådde jag sämre och la mig tidigt. Torsdagen var jag ledig och tur var. Vart hemma hela dagen och vilade. Fredagen gick jag iväg och jobbade. Vaknade upp på lördagen och var helt förstörd. Grät så dåligt jag mådde. Säger bara en sak, lyssna på era kroppar, jag tycks vara dålig på det! Mormor hämtade mig och vi fick åka till doktorn som kollade i hals, öron, öron, kollade sänkan osv. Hittade inget fel, allt såg fint ut. -"Du har nog bara lite virus och en rejäl förkylning, inget jag kan bota. Du får ha ett nässpray med kortison i." Hmm, nässpray tänkte jag..med kortison? jag som alltid får näsblod bara av vanligt nässpray. Men läkaren sa att det var bara att härda ut för jag behövde det. Men ingen pencilin fick jag. Söndagen var nästan värst tror jag, kunde inte röra mig i huset ens var dömd att ligga i sängen. Var helt säker på att jag skulle dö!
Måndag. PANG! Dagen D. Jag vaknar, känner mig lite bättre faktiskt. Thank GOD! Syrran kommer och hälsar på vid tre. Vi fikar lite. Innan vi tar sista kakan får jag näsblod och går in på toa. Är ju rutinerad näsblödare så tänkte att detta går strax över. Men 20 minuter senare öppnar jag toadörren och skriker på hjälp. Karina som är undersköterska säger direkt att det inte kommer sluta, vi måste bränna. Så efter 20 mins blödning och provat alla medel, ligga ner, sitta upp, luta bak, luta fram, utan resultat så får pappa och jag kasta oss in i bilen och mot akuten i Ängelholm. Får stå i kö så jag hinner byta tussar 2 gånger för det blöder så mycket. Kommer fram och kärringen i luckan säger bara "Ja, vi har ingen läkare som tar blödningar idag. Ni får åka till Laxen." Vi kastar oss ut på parkeringen där jag står och spyr blod, fint! men nej, varför ge mig hjälp?
Åker vidare till Laxen där de även där bara står och stirrar på varandra och tycker inte det är upp till dem att ordna detta. Men jag drar ut tussarna i näsan så blodet forsar ut och ner på deras kritvita porslinsvask. Då blev det minsan fart i folket på stället. De kastade in mig i ett rum där de började plasta in hela mig, i min Peakjacka och allt haha! sen höll doktorn på en evighet innan han fått stoppat upp någon kompress med blodstillande medel på. Jag såg ut som kom och hjälp mig och dö. Blod överallt, precis överallt. Rödsprängda ögon, vit i huvudet. En vampyr kanske? haha! Tur man kan skratta åt det idag, men det var då ingen humor med i bilden under händelsen. Jag och pappa kastar oss i bilen igen och in till Helsingborgs akut. Där fick jag hjälp direkt som tur var. Blodet började forsa igen, trotts de blodförstoppande tussarna(?!) Läkarna på akuten höll på en bra stund för att få det att sluta så de kunde bedöva för att sedan bränna blodkärlen. Fick lite flädersaft som plåster på såren, var ju gulligt i alla fall. Fick åka hem efter x antal timmar för att försöka få lite sömn med näsan full av bomull.
Tisdagen fick jag skjuts in igen för ett återbesök. De skulle kolla hur blodkärlen såg ut i näsan. Det såg väl inte riktigt ut som de ville tydligen med det blödde inte. Jag klagade på yrsel och illamående och de tittade skeptiskt på mig. Pang sa det sen låg jag på en bår och grät medans de tappade blod ur min högerarm. Att där ens kan finnas blog kvar i min kropp efter allt detta är för mig en gåta. Men vi fick vänta en timme sen kom sköterskan och sa att mina värden såg något märkliga ut så de hade skickat iväg blod för att göra ett leverprov, så vi fick vänta ytterligare en timme. Vi fick gå upp och fika i Caféterian men jag ville snabbt ner till min brits igen där jag sen låg och hallicunerade både det ena och det andra medans stackars mormor fick höra på. Till slut kom sköterskan och inledde sa -"Du dina värden ser bra ut så oroa dig inte. Men du är en väldigt stark person va?" -"Ehmm, det vet jag inte? vadå då?" svarade jag. -" Nä men lilla vännen du har 117 i sänka, du är rejält sjuk och har bihålsinflammation? känner du inte det?" Haha! herregud jag trodde hon drev med mig. Klart jag kände av det mådde ju skit, trodde dock inte det var så illa.
Hem blev det sen, pencilinkur på 10 dagar! Great!
Sjuk och gnällig
Allt börjar bli klart inför resan. Therese hade hämtat ut våra växlade pengar idag och ikväll ska jag få resväskan så jag kan börja packa. Jag har inhandlat lite mediciner och skit som ska med och idag skulle jag även tagit min sista dos Dukoral (resevaccin). Men ack nej, har du feber eller infektioner får du INTE ta den så får väl se om jag kan ta den imorgon istället då..
Snart ska vi hem till pappas tjej och äta middag och jag ska ta mig ett bad där tänkte jag. Sen blir det hem till sängen igen. Lugnt och ro, precis vad jag behöver!
Hittade en gammal cp bild sen i somras hemma hos mig, haha!
Fel med komplimanger?
Är en tjej med mycket tankar och funderingar kring hemmel och jord. Nyss kom jag på mig själv i en frågande tanke, påväg upp för trappan här hemma. Frågan jag ställde mig var: -"Hur kan det någonsin vara fel att berätta för en människa hur mycket man tycker om honom/henne?". Är det inte bara en fantastisk sak att få höra, känna, veta, tycka? Varför kan man inte få berätta om sina känslor för personen man känner för? varför ska det vara en sån katt och råtta lek? "Oj oj oj säg inte för mycket, råka inte säga att du gillar honom/henne för då kanske hon/han springer för livet!!" Ja, vad ska man säga?
Det bara ploppade upp i mitt huvud när jag fick ett sånt rus genom kroppen och bara ville ringa och berätta för en person hur mycket jag saknade den och ville ha den här, och kom på mig själv när jag tänkte "nej nej nej sakta i backarna elin man får inte säga sånna saker för mycket!".
Löjligt egentligen.. känslor skrämmer människor, fast alla har dem, alla kan känna dem och förstå dem..så gott som alla.
Så fylld av blandade känslor
Fått höra tusentals gånger nu av olika personer att jag uppfattas som känslokall och obrydd? hjärtlös?
Men är det egentligen så jäkla konstigt? Det är väl klart att efter ett otal dödsfall, svek och skit så skyddar väl kroppen sig själv från att bli sårad igen. Vet inte riktigt men jag har inte riktigt lika lätt för att ta åt mig av saker längre, bry mig om sånt som egentligen inte bekommer mig. Daltar inte med folk fram och tillbaka längre. Passar det inte så finns det alltid någon annan som tycker att det gör det.
Så okej, ja.. jag har nog, till en viss del blivit lite hårdare, lite kallare. Men också mer rättvis tror jag, framförallt mot mig själv. Och jag vet också med mig att de människor som jag verkligen bryr mig om behöver aldrig tvivla på vad jag tycker och tänker om dem för det är jag väldigt noggran med att visa.
Jag är kanske helt enkelt en person som vill ha raka svar. Antingen/eller! Inget mitt emellan.
En sån sak som att bli kär t.ex. Det kommer alltid som en käftsmäll för mig. BOOM! kan räcka med att se en person, känna kroppsspråket. Behöver inte mycket mer än så, om det väl är rätt. Och då sprudlar jag av känslor till alla håll. Men är det inte så, så bryr jag mig inte. Då gör jag vad jag vill helt enkelt..
Jaja nu blev det mycket känslor här på en gång.. så är det ibland
Stilla vindar
Sjukt uttråkad. Kollar gamla bilder på datorn. Farligt, man blir så himla ivrig i kroppen att få komma ut och göra något av sitt liv! Men ja, nu blir det Thailand i Januari med Therese sen får vi väl sätta igång och jobba och spara så man kan leva sina drömmar någon gång!
Flyttröra
Hoppas ni har överseende med att det blir lite långt mellan inläggen just nu.. men ja det är KAOS med mitt liv för tilfället.
Julen (för mig)
Julen de senare åren har inte varit riktigt som de ska. Ny familj på pappas sida och ingen mamma att fira med längre. Svårt när man levt närmst sin mamma sen man var 11 år upp till 17 år. Men det har varit att bita ihop bara och gilla läget. Fått tid att vara med pappa också ju.
Men detta året är det bara kaotiskt. Inget bra på något håll alls. Inga band, inga traditioner. Vad ska man fira då?
Får väl göra det bästa utav det. Men alla andra tänker bara på sig själv. Trotts att julen handlar om att ro om varandra. Så om jag ska gå efter trenden och bara tänka på mig själv så tror jag att jag skippar julafton helt. Julmat, pepparkakor,glögg osv. det är ju mys det kan man göra när som helst. Men julafton..det kan vara!
Hittade bilden från julen 2007. Både från bakande och julafton osv.
Kommer ihåg hur mamma sa att hon inte brydde sig om julen och att hon inte ville ha gran ens och jag blev som ett tjurigt barn igen och sa att jag minsjäl skulle ordna en gran om inte hon gjorde det, haha! Roligt när man tänker tillbaka.. för det slutade med att vi köpte den där jäkla granen och mamma till och med köpte nya figurer att hänga i granen. Vi hade julbak och lyssnade på julmusik och hade det sådär varmt och underbart som det ska vara under julen. Det var sista julen med mamma.. och jag är så glad att jag fick henne att ändra uppfattning om julen så vi kunde ha en underbar sista jul ihop, allesammans. <3
Julen 2007
God, I miss u
Work 'n travel
Igår/inatt var det jobb på schemat. Började 18,00 på Ekebo. Lasse Stefanz julshow.
HERREGUD med folk! Brukar vara stressigt i ruchen men detta var bad! Jag och Pernilla i Vikingbaren. Jag har stått där 2 gånger och Pernilla hade aldrig stått där innan. Panik för att för det första få i ordning på allt och få ett bra system. Sen när rushen kom så var det bara kaos. Ingen hjälpt fick vi heller. Knappt några glas eller växel eller påfyllning av sprit. Hur fan ska man hinna det med en massa skrikande fylllon på andra sidan baren som vill beställa? haha! Jaja, tur vi har lätt för att vara glada igår. Tyvär så var jag ju sjuk igår och jobbade ändå så i slutet när jag fick andnöd så var det nog en och annan som fick några skarpa kommentarer eller onda ögat av mig, men pallade helt enkelt inte mer!
Idag fick jag för att jag jobbade igår fast jag var förkyld. Helt slut i kroppen, kan inte andas eller knappt prata.
AHH hatar att vara förkyld. Blir lika mesig som en man..
Thailand, vi möts igen!
Länge har jag och Therese pratat om att resa. Speciellt till Indien-Goa. Men kom fram till att det vill vi hellre göra om vi ska resa runt så småningom och inte bara för två veckor liksom. I alla fall har vi på skoj kollat en massa resor från och till. Och vips så satt vi där på ticket i onsdags och preliminärbokade en resa till Thailand för 2 veckor. Och ja, igår var vi där och bekräftade bokningen och betalade in. OMG! Kan ni förstå?
Var i Thailand med mamma och syrran i december 2006. Nu ska jag äntligen dit igen. Längtat så!
Och med min kära Therese. Kan det bli bättre?
Så mina vänner, 13 januari bär det av. Spa, ö-turer, solbrända kroppar och några mai thai. DET är livet i min smak.
Thailand 2006
Elin <3 Apan
Jag påväg ner till frukosten
Syrran
Nörd-Elin
Mamma, syrran och jag
Spadag och glasögon
Helgen bjöd på krök i Helsingborg i fredags. Lördagen var det tårta hos mormor och morfar och sen barjobb på natten. Söndagen sov jag till halv tre. Fattar ni? Halv tre! inte sovit så länge sen sommarloven i högstadiet typ haha! Söndagskvällen spenderades i alla fall hemma hos Rebecka i HBG. Vi kollade Beck, drack vin och hade mys. Igår tog jag tåget in till Ängelholm igen vid halv 11 sen kom Anna och Therese och tämtade mig vid stationen. Sen körde vi till Torekov för en SPA dag. Började med en promenad till havet. Sol och klarblå himmel, lite kallt men underbart. Sen blev det fin lunch. Salladsbuffe, sill, ägg, bröd, morot & citronsoppa och Kolja. Finfint! efter det blev det bad, bastu, relax och jag fick 55 min massage. Helt amazing. Dock fick stackarn använda linement på min rygg för den var så spänd haha! Usch aj!
Idag var jag på synundersökning och det visade sig att jag behöver såkallade läsglasögon. Alltså glasögon när jag kollar tv, läser, kör bil etc. Har valt ut tre bågar jag har med hem för att prova. Fanns så många att välja mellan men inga kändes rätt. Nu har jag två lite större fyrkantiga som jag provar och ett par silvriga tunna i pilotvarianten som det lutar mot att bli. Vi får se. Svårt att vänja sig vid tanken på glasögon..
Jul, Jul, stråållande JUL
Missförstå mig inte. Jag har varit julälskaren själv. Speciellt som barn. Granen skulle jag klä, pepparkakorna skulle jag baka med farmor och skinkan fick inte grilljeras utan mig. Klapparna skulle vara många och stora.
Det följde med in i tonåren och upp till jag var 17 då mamma och min farmor gick bort. Sen var det bara pain in the ass. Alla lyckliga människor med sina lyckliga familjer och jag ville bara dö. Grinchen, det var jag.. eller ja, har varit jag. Fram tills nu. Är nog äntligen öppen för att ta in julen i mitt hjärta igen. Och det ska bli så underbart att se hur lilla Ned (min systerson) har det denna julen nu när han är med och förstår vad som händer. Sötnosen!
Man ska ägna tankarna åt det som finns idag, det som händer nu. Minns gärna det som varit. Men det är det som händer idag du kan vara delaktig i, vara med och påverka.
Absoluta favorit jullåten som varit med i alla år är Chris Rea - Driving home for christmas. Minns den när jag var liten och mamma skojade och sa att det var pappas låt när han körde sin lastbil hem på julafton. Minns den när mamma, syrran och jag var på Tenerifa 2005 i december och den kom på en tysk musikkanal på tv.n. Och även i måndags på julbaket hos syrran spelades den. Klart med en klump i magen för alla minnen den väckte, så fina men så svåra då de aldrig kommer igen. Det är i alla fall a big favorite!
I'm driving home for Christmas Oh I can't wait to see those faces I'm driving home for Christmas yeah Well, I'm moving down that line And it's been so long But I will be there I sing this song To pass the time away Driving in my car Driving home for christmas It's gonna take some time But I'll get there Top to toe in tailbacks Oh I got red lights all around But soon there'll be a freeway yeah Get my feet on holy ground So I sing for you Though you can't hear me When I get through And feel you near me Driving in my car I'm driving home for Christmas Driving home for Christmas With a thousand memories I take look at the driver next to me He's just the same Just the same Top to toe in tailbacks Oh I got red lights all around Driving home for Christmas, yea Get my feet on holy ground So I sing for you Though you can't hear me When I get through And feel you near me Driving in my car Driving home for Christmas Driving home for Christmas With a thousand memories I take look at the driver next to me He's just the same He's driving home, driving home Driving home for Christmas
Unna dig!
-Köpte gymkort förra veckan och nya träningsbyxor. Mycket bra på lång sikt. Även då gott och tränat två gånger förra veckan och tre gånger denna. Provat Puls-Medel och Core för första gången.
-Äntligen köpt det enda schampot som fungerar på min otroligt torra hårbotten. Kerastase Dermo Calm. Köpte även Kerastase Nutritive lait vital balsam för mycket torra längder. Hade bara det förr men tänkte vänja mig vid Maria Nilas produkter istället men säger bara ICKE! Mitt hår skriker av välmående efter att ha återgått till Kerastase.
-Bokat in en spadag i Torekov med Anna och Therese på måndag. 55 min massage lunch och relax. Presentkort från Anna.
-Bokat in ansiktsbehandling på laxens spa om två veckor för presentkort från Lise och Rebecka.
-Köpt lite nya kläder och inte bara det som föll mig in när jag svängde förbi H&M på vägen hem från jobb. Utan koftor, stumpor, linnen, tröjor att jobba i. Saker jag verkligen haft brist på.
-Köpt inpregneringscreme och skoborste på Trampolin så jag kunde smörja in mina stackars stövlar som var rent uttorkade.
-Bokat tid på Synsam för synundersökning. TADAAA!! jag vet, ni trodde aldrig det skulle ske. Men I did it! -
-Bokat in tid med min revisor så hon kan lära mig lite bokföring.
-Bokat tid hos tandläkaren för att kolla upp mina visdomständer och mitt eviga tandgnisslande på nätterna.
Detta kallar jag bra saker att unna sig. Sånt man gärna skjuter framför sig för man vill lägga pengar på annat. Men nej, jag tog tag i det och jag känner mig stolt! Dessa små ting gör mig gott.
Även att få saker gjort är att unna sig anser jag. Att ta sig tid att göra vad man borde och vad man vill.
Säger bara en sak. Har du problem med ditt hår eller hårbotten? vad det än är.
För torrt, för fett, för platt, för stort, för lockigt, för rakt, mycket mjäll, håravfall.. you name it. Testa Kerastase.
Trots priset..Lovar ni kommer inte ångra er. Det är drygt, så det vara länge. Det doftar gott. Det gör underverk och man kan inget annat än att bli nöjd.
Kerastase balsam för torra längder. Säljes endast hos rådgivande Kerastase salonger.
Kerastase Dermo Calm, för torr och irriterad hårbotten och torra längder.
Jobbdax
Känner att jag har mycket över mig just nu. Bokföring ska ordnas. Lägenheten ska packas ner och vara städad och klar till den 1a. Jag ska jobba helg nu framöver till jul typ. Vill hinna med och träna eftersom jag köpt kort.
Om man ändå kunde få några fler timmar på dygnet.
Kom till Siggas salong för en ny frisyr, kanske en ny färg eller en hårmassage?
Vi gör även hårförlängningar och ögonfransförlängningar.
Ni hittar oss på facebook också.
0431-25355